Befinner mig just nu på Stockholms centralstation där jag just fyllt på magsäcken lite och sitter nu och väntar på nästa tåg. Halvvägs från Sundsvall. Halvvägs till Oslo. Mittemellan två hem. Mitt gamla och mitt nya.
Har haft det toppen hemma i svallet som alltid. Fått mysa med familjen, träffat många goda vänner som man inte sett på ett tag, lekt med busiga hundar och har även hunnit med en liten tur till mitt tredje hem, Mädan. Tiden går så snabbt. Kändes som att det var alldeles nyss som jag kom hem till Sundsvall och nu ska jag redan tillbaka till Oslo. Jag ser dock fram emot att få komma hem. För det är ju faktiskt Oslo som är mitt hem just nu. Det är där jag har mitt liv vilket märks när man är i Sundsvall över helgen. Längtar faktiskt även till att få kliva upp imorgon bitti och gå till jobbet, träffa arbetskamraterna och återgå till vardagsrutinerna.
Nästa gång jag återser min kära hemstad blir nog dessvärre inte förrän i slutet av juni, om inte till och med senare. Men det klarar vi, är ju bara tre månader. Det går fort. Tills dess så ser jag fram emot en massa trevliga besök som riktar sig till alla som känner sig manade.
Återigen har det varit finväder här i Oslo så även jag fick idag möjligheten att njuta av lite värme och sol tillsammans med finbesöket som vi har. Det blev en tur ner till vattnet, det vill säga Akerbrygge, som så många andra gånger. Där satt vi och solade, köpte våffla och bara myste på.
Nu ska jag och min sambo ut på en liten biltur så jag vet hur jag ska köra för att hitta till jobbet imorgon bitti då jag kommer att ha mammas bil. Vilken lyx! Under tiden ska mor min gå och handla för söndagsmiddagen och sedan tilllaga den. Det lutar åt rotsaksgratäng med fetaost och pestofyllda kycklingfiléer. Ännu mera lyx! Blir så när mammsen är på besök :)
Hur skönt är det inte att vakna upp tidigt på morgonen med ett leende på läpparna, glad för att man ska få åka iväg och jobba trots att det är lördag och man egentligen borde vara hemma? Det gjorde jag idag. Så medans Michaela har haft det trevligt idag ute i solskenet så har jag, som hon också nämde, stängt in mig i DHL's dunkla lagerlokal och myst runt bland smuts och damm. Jag har med andra ord jobbat denna lördag och lagt på ännu fler timmar på denna annars väldigt långa jobbvecka. Är nu uppe i 63 arbetstimmar på en vecka. Helt sjukt. Borde egentligen vara helt död men känner mig oförskämt pigg. Nu har jag liksom kommit in i det här med att jobba övertid så egentligen känner jag lite att jag lika gärna hade kunnat jobba imorgon också. Skulle kunna bo på lagret. Jag kanske ska köpa en husbil istället och bo precis utanför. Det hade varit något.
Men nog om mitt jobb nu. Har märkt att det blivit mycket prat om det den senaste tiden. Blir ju så när det enda jag gör är att jobba. Plus att jag trivs så bra. Allt jag tänker på är jobb. Allt jag vill prata om är jobb. Allt jag vill göra är att jobba. Nej, inte riktigt.
I vilket fall som helst så har jag och min sambo delat på oss denna kväll. Medans hon befinner sig på en mysig italiensk restaurang med våra sundsvallsbrudar som också bor här i Oslo så sitter jag hemma i soffan och har världens grabbkväll med Alex och Sebbe och väntar just nu på att middagen ska gräddas färdigt i ugnen. Dagen till ära blir det Meatza. Precis som det hörs på namnet så är det alltså pizza, fast utan pizzadeg och med en köttfärsbotten. Som pålägg kan man egentligen ha precis det man känner för men helst ska det ju vara så mycket kött och protein som möjligt. Bacon, fetaost, salami, ölkorv, vanlig korv, listan kan göras lång. Och sen en jäkla massa ost på det! Helt perfa!
Ps. Om cirkus en halvtimme eller ännu mindre så är mammsen och Ruffsen här i lägenheten. Guuud så kosligt!
Vaknade kl 8.00, pigg och glad! Utanför fönstret sken solen och det var klarblå himmel. Kan det bli bättre?
klev upp och röjde undan i köket, slängde in en maskin tvätt och bestämde mig för att göra våfflor till frulle. Hade inte alla ingredienser hemma så det fick först bli en liten morgoprommis till affären. Kom sedan hem och stekte mina våfflor och det var så gott!
Efter frukosten begav jag mig ut i det fina vädret och vandrade ner till Aker brygge. Fick verkligen vårkänslor om inte sommarkänslor till och med. Folk satt på uteserveringarna och drack öl och åt mat, barnen sprang omkring och lekte och båtarna åkte förbi lite då och då. Jag satte mig där på en bänk med lite skön musik i öronen, solade och bara njöt av livet.
Vart är Bella idag då kanske i undrar? Jo hon jobbar så därför har jag fått vara själv.
Sliter och jobbar på som bara den och cashar in pengar så det står härliga till! Har redan jobbat 36 timmar den här veckan och än så länge är det bara onsdag. Och ja jag säger detta för att jag dels är väldigt stolt över mig själv som orkar detta, dels för att jag vill skryta lite grann och dels för att jag tänkte att ni kanske skulle tycka att det var lite kul att veta. Längtar sååå tills jag får min nästa lön. Känner på mig att den kommer att vara helt underbar!
Och nu är det bara två dagar kvar och sen är det helg! Toppentoppen! Längtar så. Denna helg ser jag fram emot en utgång på fredagen. Ni kan förvänta er att det kommer att bli många sådana framöver. Och sen så kommer älskade mammsen och min fina bäbis på lördag. Myspys!
Kom till jobbet idag och det första jag ser är Ove med bandage för ögat och massa blå tejp!
Visste inte vart jag skulle ta vägen och det första han säger är "här ser du vad du har gjort med mitt öga, tycker du det är lika roligt nu också?
vet inte vad jag säger eller gör men plötsligt darar han av sig lappen och bara skrattar. Ögat är hur fint och bra som helst och den lilla filuren tycket att det var ett roligt skämt!!! Det tyckte jag också!! :)
Har haft en helt underbart härlig helg med en massa kos, god mat, party och trevligt umgänge. Så att jag behöver kliva upp imorgon och gå till jobbet känns inte alls särskilt jobbigt när jag vet att jag har utnyttjat min helg till fullo. Det är ju också just på grund av att jag har ett arbete att gå till på vardagarna som gör att helgen i sig blir så helig.
Denna helg har bland annat bestått utav:
En hel del tränande och även bastande. Vi må betala en rejäl summa för våra gymkort men det är det värt när det där finns en ångbastu och ett rymligt och fräscht duschrum vilka båda i princip alltid ekar tomma.
En trevlig lördagstur med Ingrid som visade oss nya vägar att gå här i staden. Under vilken vi fick se glada irländare i gröna hattar fira St. Patriks day och vakterna utanför slottet bytta plats med varandra. Helt sjukt hur omständigt dem gör det. En massa marscherande och stampande med fötterna och tomma stirrande blickar och byte av hand som håller ett stadigt grepp om vapnet. Så löjligt.
Partajande och utgång lördagkväll med hela kollektivet och en drös med andra glada människor.
Och idag har jag varit duktig och lagat lasagne så jag har kunnat fixa matlådor för hela veckan. Är så stolt över mig själv. Jag som hatar att laga mat, speciellt när det tar sådan lång tid vilket det verkligen gör när man lagar lasagne. Men oj så gott det blev! Kanske den godaste lasagnen jag har ätit och det säger jag då inte bara för att jag har gjort den. Hade nästan räknat med att jag skulle misslyckas med någonting men titta och se så fint resultatet blev! Jag kan minsann om jag vill.
Vilken underbar dag det är! man får sova ut, äta god frukost, ta god tid på sig, ta dagen som den kommer, träna, gå ut och gå, äta god mat osv.
Dagens planer:
Jag, Bella och Ingrid ska gå på tur, vi hade hoppats på klarblå himmel och strålande sol men sån tur hade vi inte.
Träna inklusive duscha och basta
Äta god mat, kanske hemmagjord pizza
Gå ut på byn
Kan även berätta att jag får fortsätta jobba på Bakers April ut så det känns bra!!! kanske att jag inte får det längre dock för igår råkade jag spruta in tvål i ögat på en som heter Ove. Hans öga blev alldeles rött och det sved för honom hela tiden. Jag kunde inte sluta skratta för det såg så roligt ut och jag kände mig så dum. Försökte skärpa mig och tänka på annat men det var omöjligt att sluta skratta, dom kallade mig för sadist...
Igår eftermiddag/kväll var jag och Michaela på gymmet precis som fredagen innan. Tränade på ett tag och njöt sedan av en härlig pratstund i bastun. Efteråt gick vi hem, lagade till gomat som vi planerade att äta framför en bra film. Allt var frid och fröjd fram till den stunden då maten var klar och jag skulle leta fram min telefon för att ha med mig den in på Michaelas rum. Jag tittade i hyllorna i hallen där jag ofta brukar lämna den när jag kommer in efter att ha varit ute någonstans. Jag tittade i badrummet där jag också brukar råka lämna den. Jag tittade i mitt rum, under täcke, kudde och allt men hittade den ingenstans. Paniken börjar stiga och jag ber både Michaela och Viktor att ringa till den samtidigt som jag inser att den nog är på ljudlöst. Det spelar dock ingen roll för båda två får upptaget. Första tanken, NÅGON HAR TAGIT DEN!! Sekunden senare ropar Sebbe från vardagsrummet att jag har glömt mobilen på gymmet.
Killen på gymmet som hade hittat min telefon hade letat upp mammas nummer i mobilen, ringt till henne och berättat att jag glömt telefonen och hon i sin tur ringde till Sebbe och sa detsamma. Jag ringer upp gymmet som jag vet stänger precis vid det ögonblicket. Han svarar och säger att jag kan komma och hämta den imorgon (det vill säga idag). En hel kväll utan telefonen?? Nej det går ju inte!! Jag bönar och ber om att få komma redan samma kväll och säger att jag har jättenära till gymmet (och tack och lov för det!). Springer till gymmet på 5 min. Väl framme tar han fram en telefon och räcker fram till mig som inte är en iphone och säger: "Det här var den enda jag hittade". Jag tar emot telefonen, står med den i handen, tittar på den och stammar osäkert fram att det här inte är min samtidigt som paniken återigen börjar att stiga. Vart är då min telefon? Jag var så uppe i varv att jag inte ens var smart nog att inse att det hade varit helt omöjligt för honom att ringa till mamma ifall han inte hade haft min telefon, varpå han tar tillbaka vad som förmodligen var hans egen telefon, skrattar lite lätt och ger mig sedan min egen. Jag kan tänka mig hur roligt det måste ha varit att se min reaktion, jag var så skärrad. Jag kunde helt enkelt inte klara av att jag blivit av med telefonen igen på så kort tid. För er som inte vet så blev den ju stulen under en utgång i höstas.
Jag tackade så hemskt hemskt mycket för att han hade tagit rätt på den och ringt min mamma osv. Han var förvånad över att jag inte hade saknat den tidigare vilket jag också var. Håller ju alltid på med telefonen. Hade jag inte gått ifrån gymmet med Michaela så hade jag nog insett att jag glömt den redan på vägen hem men nu var omständigheterna lita annorlunda. I vilket fall som helst så har jag den nu här hos mig i tryggt förvar och det känns bra. Ska aldrig glömma den på gymmet igen, eller någon annanstans för den delen. Det är inte bra för mitt hjärta.
Jobbade övertid igår igen och har därför inte orkat göra ett inlägg om hur det var i helgen. Helt ärligt så orkar jag inte det nu heller så ni får nöja er med dessa otroligt vackra och skarpa bilder, resten får ni försöka lista ut själv. Eller nått. Kul var det i alla fall!
Nyss hemkommen från gymmet där jag först sprang i 45 min och sedan gick på ett pass som heter Power. När jag står utanför salen och väntar in tiden är det ingen annan som står där vilket det i princip alltid brukar göra innan ett pass börjar. Jag tänkte att det säkert skulle dyka upp någon men icke då! Det blev bara jag och ledaren och först fick jag panik och tänkte att jag vänder om och skiter i det här men det gick faktiskt bra. Det blev ju nästan som en personlig tränare :)
som pricken över i:et så var hon inte norsk utan hade engelska som modersmål så det var ju också kul! jag som älskar att snacka engelska...
Vad gör man inte för lite mer pengar? Vaknade upp i morse och var så trött och hade så ont i kroppen och ville verkligen inte gå och jobba. Väl på jobbet har jag mest irrat om kring hela dagen, vet inte riktigt vad jag har hållit på med. Såg verkligen fram emot att få gå hem vid tre men så kommer chefen för en annan avdelning än den jag jobbar på och frågar mig ifall jag vill lära mig att plocka där. Sådana chanser kan man ju inte tacka nej till så jag sa visst varför inte? Varpå han frågar om jag kunde tänka mig att göra det idag. Helt plötsligt hade jag därmed tackat ja till lite övertid.
5 timmar senare fick jag äntligen åka hem och då slog det mig att jag just hade jobbat 13 timmar idag. Kult! Så nu är man tröttare än tröttast och ska lägga sig i sängen för att ladda upp inför ännu en arbetsdag och drömma om allt som jag skulle kunna göra med dagens intjänade pengar.
Har inte varit den bästa på att skriva och berätta om vad som händer för mig här i Oslo den senaste tiden så nu blir det en liten update.
Jag kan börja att berätta om jobbet och jag insåg nu att jag aldrig skrev och berättade om när jobbade min sista dag och var inställd på att försöka hitta ett annat arbete. Jag fick ju ett vikariat på tre veckor och sedan två veckor förlängt där det fanns chans till ytterligare förlängning men i slutet av sista veckan fick jag veta att jag inte skulle få fortsätta att jobba. All denna osäkerhet ligger hos chefen som inte kan ge ett säkert besked vilket är väldigt jobbigt. Dom jag jobbar med ville ha kvar mig och det är mycket som ska bakas nu inför påsk så behovet av hjälp är stort.
Monika tog mitt nummer och sa att det kanske kunde bli aktuellt att jag fick jobba närmare påsk igen och att hon då skulle ringa, men eftersom jag skulle börja söka jobb på nytt vore det ju inte helt säkert att jag skulle vara tillgänglig då. När jag jobbade min sista dag var jag därför inställd på att jag aldrig skulle sätta min fot på Bakers igen vilket var väldrigt sorgligt, nästan så att jag började grina när jag skulle säga hejdå till alla.
Jag slutade på fredagen den 22 februari och åkte hem till Sundsvall tidigt på lördagmorgon. Jag stannade hemma drygt en vecka och laddade på batterierna. När jag lämnar sundsvall och är på väg tillbaka mot Oslo ringer ju Fredrik från kelly som jag skrev om tidigare. Jag blev verkligen chockad, han hade ju lika gärna kunnat ringa någon dag tidigare eller senare men att han ringer just den dagen jag är på väg tillbaka är ju helt otroligt. Jag blev så klart superglad men också lättad för hade sådan ångest över att komma tillbaka och inte ha ett jobb och därmed pengar som rullar in. Nu har jag det i tre veckor till i alla fall för jag ska jobba fram till den 28 mars och sedan åker jag hem till Sundsvall igen och firar påsken där, vilket jag ser fram emot väldigt mycket för både farmor och farfar kommer och bror min.
Har fått ganska många frågor på hur dom på jobbet reagerade när jag kom tillbaka och dom blev väldigt glada. En som heter Kjell sa "hello my sunshine" och sa att han visste att jag skulle komma tillbaka när jag hade jobbat min sista dag. En annan som heter Ove såg mig inte först när han klev in genom dörren och då sa jag "hej ove" och han stirrade på mig och sa sedan "jaha, det gick så snabbt! Ska jag måsta börja höra på svenska nu igen alltså?" men lite senare kom han fram och sa att han verkligen blev glad när han fick se mig.
Har även fått en fråga på hur det går med den snygga tunnelbanekillen vilket jag tyckte var väldigt roligt. Jag har tyvärr inte så mycket att meddela på den fronten. Nu när jag börjat jobba igen har jag fått lite andra arbetstider så börjar kl 8 istället för 7.30 och kl 9 på tisdag och fredag, därför ser jag inte honom längre. De sista veckorna innan jag slutade var det ett tag som jag inte heller såg honom men kan berätta om en morgon som var lite lustig. Jag sitter på bänken och tänker på honom men han dyker aldrig upp som han inte gjort på det senaste tre dagarna. Jag kliver på min t-bana och börjar åka mot jobbet. När t-banan stannar efter två stationer kollar jag ut genom fönstret och precis utanför fönsterrutan står denna kille och kollar samtidigt in på mig. Jag trodde att jag såg i syne och tänkte "vad fan gör han här?". Efter detta trodde jag att han bytt station för att undvika mig eller nått men dagen efter när jag sitter på bänken kliver han ut från sin t-bana precis framför mig och våra blickar möts och han sätter sig där på samma bänk. Det var nog sista gången jag såg honom för efter det har jag aldrig sett han igen.
kanske att jag skulle bege mig lite tidgare mot jobbet bara för att förhoppningsvis se honom igen? ;)
Förutom att jobba så tränar jag nu varje dag efter jobbet. Kvällarna går därför väldigt fort när jag går direkt från jobbet till gymmet och sedan hem för att laga mat och förbereda för morgondagen. När jag är klar med allt vill jag bara ligga och slappa framför datron men så mycket mer orkar jag inte.
Nu är den äntligen här. Dagen som vi alla har väntat på. Eller i alla fall jag och Michis. Det är helg. Det är lördag. Och vi är nu båda 20 år fyllda och på så vis tillräckligt gamla för att kunna ta en svängom i staden. Som vi har längtat!!
Peppen är på topp och vinflaskan öppnad för längesedan. Hoppas alla ni andra har en trevlig kväll ni också! Recension och uppdatering kommer imorgon, om vi orkar... och om ni har tur får ni se lite bilder också. För tillfället får ni istället nöja er med denna.
Ps. För er som blir lite fundersamma över vår rubrik så kommer den ifrån denna låt, lyssna och njut!
Hade en väldigt lugn och skön morgon på jobbet idag med enkla arbetsuppgifter. Det enda jag behövde göra var att köra en massa pallar från ett ställe till ett annat. Därmed så passade jag på att njuta av den härliga morgonsolen i väntan på nästa pallhög att köra in på lagret. Det blir bara ljusare och ljusare för varje dag som går och på morgnarna kan jag nu njuta av att se soluppgången på tåget/bussen till jobbet. Rasterna spenderas även numera utomhus så fort det är sol och då brukar det värma skönt i ansiktet. Våren börjar med andra ord sakta men säkert smyga sig på och det är helt underbart!
Första dagen hemma bakade jag en tårta till mor och far. Utan alla riktiga redskap är det inte så lätt att få till det snyggt därför ser det ut som att ett litet barn skrivit på tårtan..hihi men tyckte ändå att jag lyckades ganska bra med rosorna och att färga marsipanen.
Har badat i bubbelbadkaret och körde på extra mycket skum!
Har varit på stan med mamma och gått i affärer. Vi åt även middag på Bite line och sen gick vi på bio och såg "Små citroner gula".
Har varit Hockey med pappa. Så här skriver han till mig när jag undrar om vi fått biljetter till Timråmatchen, lustig han är! Han syfter alltså på Max Friberg ;)
Har ätit min älsklingsmat hos mormor. Det ser inte så gott ut och namnet är inte det vackraste men det är jävligt gott :) Makaronvälling är namnet och till detta har man inge korv eller köttbullar utan endast lite socker på toppen.
Har gått på promenad med mamma och pappa upp till Slätberget. Vi grillade korv och myste på. Solen tittade även fram ett tag.
Vindskyddet som finns vid slätberget.
Blir alltid så glad av den här korvförpackningen, självklart var det jag som beställde dessa korvar och då fick mamma och pappa också äta barnkorvar
För 10 år sedan ristade jag in mitt namn i vindskyddet och det fanns kvar
mor och far
Vi har även gått till Bergafjärden och grillat samma korvsort där också, underbart!
Vi har testat min pastamaskin som jag fick i julklapp och gjort egen pasta med carbonara. Mums!
Har ätit världens godaste räkmacka på Tant ancis och fröken sara med mamma!!
Förutom detta så har jag varit ut två gånger och återupplevt sundsvalls uteliv. Jag har även hunnit med att träffa fina vänner och åkt skidor.
Hade världens mest underbara helg i Sundsvall. Gjorde egentligen kanske inte så mycket men bara att få komma hem och träffa familjen och bli lite ompysslad var mer än tillräckligt för att jag nu ska kunna leva vidare i Oslo ett tag till med nya friska tag. Det var precis vad jag behövde. Samtidigt så gav det även lite mersmak och jag känner redan, även fastän jag bara har varit tillbaka i Oslo i en dag, att jag längtar tills nästa gång då jag får åka hem igen. Vilket högst troligt blir runt påsk så tack och lov så dröjer det inte så länge.
Här kommer en sammanfattning av helgen i bilder.
Lördagspromenad i solskenet med mysfika på nyöppnade café Tunet på Alnö. Och ja, mobilnördar är vi allihopa!
På lördagskvällen blev det efterlängtad utgång med finaste sambon! <3
Söndag = födelsedag = presentöppning i sängen! Mest glad och kanske smått galen blev Ruffsen som började öppna presenterna innan jag ens hade hunnit ta emot dem.
Och det här fick jag! Matchande kakfat, skål, teskoppar och småskålar. Har redan två gröna tekoppar likt dessa sedan tidigare som jag gillar väldigt mycket så detta var toppen!
Fick även en liten tavla med tänkvärda ord att hänga upp på rummet.
Den första födelsedagspresenten fick jag dock redan på lördagen av min fina fina vän och kompanjon. Har ända sen vi kommit hit till Oslo snackat om att jag måste köpa ett nytt rött nagellack men nu måste jag inte det längre!
Resten av födelsedagen var ganska så lugn och jag myste bara på med familjen. På kvällen blev det lyxmiddag med entrecote, rostbiff, hemlagad bearnaisesås och rotsaksgratäng.
Till efterrätt blev det oreo mud cake. Bakad av födelsedagsbarnet själv, precis som det brukar vara.
I övrigt så bjöd helgen på mycket mys med världens bästa och finaste bäbis, som bara blir mer och mer bäbis i mina ögon samtidigt som pälsen bara blir gråare och gråare... Men än har han i princip halva livet kvar. Tack och lov för det!
Så nu är man tillbaka i Oslo igen. Känns ändå helt okej, speciellt med tanke på att Michis kommer tillbaka ikväll också. Har insett att jag har isolerat mig en aning på mitt rum under tiden som hon har varit borta. Då har livet verkligen bara handlat om att jobba, äta, träna, sova. Kändes i övrigt väldigt bra att komma tillbaka till jobbet, fick ett trevligt bemötande av alla och det var roligt att träffa fölket igen.
Sitter på tåget tillbaka till Oslo efter en veckas semester i Sundsvall. Tänkte att jag ska berätta lite mer om vad jag haft för mig hemma i Sundsvall och dela med mig av massa bilder men det får bli senare när jag kan använda mig utav datorn.
Varför jag skriver nu är för att jag måste dela med mig av en god nyhet! När jag sitter på Centralstationen i Stockholm ringer telefonen och det är Fredrik från Kellys (han på bemanningsföretaget som jag var anställd hos) han frågar om jag vill börja jobba på Bakers igen från och med imorgon. Det var lite svårt att höra vad han sa men som jag fattar det så får jag jobba fram till påsk. Blev verkligen superglad! Tänk att han ringer just idag när jag är på väg mot Oslo, så skjukt!
Swed får alltså ta på sig mössan igen och fortsätta baka ett tag till! Så kul!
Vi är två glada Sundsvallstjejer som nu har flyttat till Oslo för att finna lyckan! Denna blogg är till för alla er som har lust att veta vad som händer i vårt liv utan att behöva ringa och fråga oss varje dag. Allra främst är den dock tillägnad päronen där hemma som vi vet kommer att bli trogna läsare.