När vindarna viskar mitt namn
Med mycket fritid så blir det mycket träning. När alla andra jobbar eller går i skolan eller liknande så finns det helt enkelt inte så mycket annat att hitta på själv under dagarna. Inget fel med det. Älskar att få vara tillbaka på ego igen. Idag hade jag dock tänkt ta det lite lugnt eftersom det ändå blivit en hel del. Dock klarar jag inte av att bara sitta hemma hela dagen. Dessutom var det ju så fint väder så till sist blev det en cykeltur ändå. Och inte en så liten cykeltur heller! Hade tänkt cykla till Birsta och tillbaka, tänkte att timmervägen är säkert ganska trevlig att cykla längs med. När jag kom till Birsta kändes det dock dumt att vända och cykla tillbaka så jag cyklade runt istället! Det vill säga bort mot Alnö, förbi Tunadal, sedan upp till Haga, mot Norra berget, förbi Ryggis och hem igen till Hooden. 2 mil lite drygt blev det så jag är mycket stolt över mig själv! Speciellt också eftersom det finns en jättebrant backe (och då menar jag verkligen jääättebrant) precis bakom Nordichallen som jag förut under de gånger som jag cyklade till skolan under gymnasietiden aldrig orkade cykla hela vägen upp men, det gjorde jag idag!
Dock slutade cykelturen mindre roligt då jag gjorde en rejäl vurpa när jag nästan strax var hemma då det kom ett gupp under en gångtunnel som jag inte riktigt var beredd på. Har därmed nu skrapat upp händerna, armbågen, förstört min jacka, repat telefonen och kanske värst av allt, fått ett riktigt fint skrubbsår på hakan. Perfekt för imorgon då jag ska göra min utgångsdebut här i Sundsvall sedan hemflytten. Men vem bryr sig egentligen?
Kommentarer
Gunilla
Attans vilken otur Bella! Inte kul, men tur att du inte skadade dig ännu värre.
/Gunilla
Jeanette
Ja, mycket bra att det inte blev något värre. Kan det vara läge att börja med hjälm nu ;)
Trackback
